The aim of this study was to find out how many and which of the herbs used for horses that have been scientifically studied with results to justify the use. In order to find out which herbs that are commonly used by horse-owners a phone interview was performed where six companies selling herbs for horses was contacted and asked to provide information on the most sold herbs for horses in Sweden. Devil's claw (Harpagophytum procumbens), chamomile (Matricaria recutita), dandelion (Taraxacum officinalis), nettle (Urtica dioica) and monk's pepper (Vitex agnus-castus) where the most sold herbs, followed by marshmallow (Althaea officinalis), burdock (Arctium lappa), marigold (Calendula officinalis), purple coneflower (Echinacea angustifolia/purpurea), cleavers (Galium aparine), licorice (Glycyrrhiza glabra), rose hip (Rosa canina), thyme (Thymus vulgaris) and vervain (Verbena officinalis), in no particular order. Of the most used herbs, research with focus on the use for horses was found for purple coneflower, licorice, devil's claw, monk's pepper, rose hip, thyme, and vervain. These studies did not cover the whole range of traditional use for the mentioned herbs, and more studies are needed to be able to claim that these herbs have, or have not, scientific support for use in equine management..

Kadmium (Cd) är en tungmetall som förekommer naturligt i berggrunden, men människans utbredda användning av ämnet har lett till en omfattande spridning i vår omgivning. Ett tecken på detta är de ökade kadmiumhalterna i åkermark och livsmedel som observerats under det senaste århundradet. Problemet är känt inom jordbruket, men både konsumenter och odlare inom trädgårdsnäringen har fördel av att kunskapen blir mer spridd. Denna litteraturstudie är tänkt att tjäna som en introduktion till problematiken kring kadmium. Målgruppen är främst livsmedelsproducenter inom trädgårdsnäringen.

Med hjälp av en enkät fick förvaltningar runt om i landet svara på frågor gällande växtsortimentet som används för sommarplantering på gravrabatterna. En svarsfrekvens på 90 % gav ett intressant resultat. Genom intervjuer med både kyrkogårdsförvaltningar och producenter av blomsterfrön och plantor, gavs en bredare förståelse för sortimentet. En fråga som ställdes i både enkät och intervjuer var om det fanns något intresse att förnya det utbud som erbjuds idag. En annan fråga handlade om viktiga egenskaper som växten bör ha för att passa på kyrkogården. En tillbakablick till 1940-talet visade att de växter som användes under denna tid återfinns i dagens sortiment. Begonior, silverek och pelargon var vanliga då men är så också i dagens utbud och användning. Större delen av förvaltningarna är intresserade av förnyelse men tycker det är svårt att hitta bra växter som kan jämföras med dagens sortiment.